Thursday, March 15, 2007
Vad är det man säger....
Blev tipsad som denna debattartikel på DN debatt. Läs först artiklen och gå sedan vidare i detta inlägg.
Måste säga att jag tycker det här är roligt. Har så himla svårt att förstå hur Uppsala Universitet kan gå på en sådan enorm mina som de gör här.
För det första så handlar det om en ganska så "känsligt" ämne som man vet att det kommer börja blåsa.
För det andra så kanske det är bra att ha på fötterna innan man ger sig ut på blåsig vyer.
För det tredje, akademin finns det något som kallas öppenhetspricipen (eller något liknande, var länge sedan nu). Pricipen går ut på att som forskare ska man vara beredd på att få sin arbete granskat. Med öppenhetsprincipen menas alltså inte att man (efter att man i media har gått ut med resultatet) ber DN´s ledarskribent att först vänta på att få en kopia av uppsatsen för att den ej har revideras (Ändra, omarbeta. Kan också betyda att man granskar något.) och sedan begära att han ska betala för den.
För det fjärde, det är inga duvungar som har skrivit denna uppsats. Efter att ha tittat på deras titlar ( Vice President, Affärsutvecklingschef, Nordisk Registreringschef) så kan ma ju känna en viss oro för deras företag.
Åter
Tuesday, March 13, 2007
Snälla förklara någon
Hur kunde det bli så här fel? Det skulle ju alltid vara du och jagVi skulle ju visa varandra världen och inget fick nånsin komma mellan oss
Men nånting kommer alltid i mellan och någon slutar alltid älska först
Men varför kan det aldrig vara jag?
Och nu träffar du mig för att lindra ditt dåliga samvete och för att hjälpa mig att ta mig igenom min situation
Men jag vill inte ta mig igenom någonting
Varje litet steg du tar och varje gång som du för
ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör
och varje gång som du ler hugger det till i mitt bröst för jag vet att jag aldrig mer kommer få ligga bredvid och drunkna i din hud och kalla dig för min
Och nu när jag inte har dig så tycker jag att jag ser dig överallt och när blev den här stan så liten? Och mina vänner försöker trösta
och drar med mig på fester och presenterar mig alltid extra artigt men jag skiter i viket och går alltid hem först och jag sover mycket mer än jag borde
Och jag vet att det går över och kommer kännas bättre men varför
är man alltid en djävla nybörjare på sånt här
Varje litet steg du tar och varje gång som du för
ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör
och varje gång som du ler hugger det till i mitt bröst för jag vet att jag aldrig mer kommer få ligga bredvid och drunkna i din hud och kalla dig för min
Sunday, March 11, 2007
Lite länkar
Som det är (eller skulle kunna vara)
En länk som jag hittade efter att ägaren kommenterat på en artikel i Svenskan av Andreas Lokko. Gillar bloggen, gillar hans åsikter och tankar. Skönt språk.
Club Zoo
En otroligt ambitiös och välskriven blogg från herrarna bakom något umeås klart vackraste klubb. Att läsa den gör så att många underbara minnen kommer tillbaka. Skulle någons musik fantasi sina så kan varmt rekommendera ett besök.
La vita e bella
En kompis från Umeå skriver om sin vardag som utbytesstudent i Toscana.
Har också signat upp mig på facebook.com. Sök efter mig.